Balanced Scorecard (Balanserat styrkort) – metoden

Två amerikanska ekonomer vid Harvard Business School, Robert Kaplan och David Norton presenterade 1992 en modell för målstyrning som kallas Balanced Scorecard. Metoden används idag inom såväl offentlig verksamhet som näringsliv i Sverige och Internationellt. Konceptet Balanced Scorecard syftar till att belysa en verksamhet utifrån fler mått än de traditionella ekonomiska måtten. På detta sätt skapas en förståelse för helheten och alla i organisationen kan se sin roll. Det mest väsentliga är inte själva det balanserade styrkort (strategiska plan) man tar fram utan hur man tar fram det och hur det sedan används. Medarbetarnas delaktighet är central. Det handlar om:

• att ge en strategisk inriktning åt verksamhetens styrning
• att ge en tydlig bild till alla medarbetare om meningen men vad man gör
• att diskutera hur våra satsningar på att utveckla kompetenser, kundrelationer och kundservice skall ge utdelning i framtiden
• att skapa möjlighet till lärande genom att systematiskt mäta viktiga framgångsfaktorer i verksamheten
• att öka respekten hos alla för mycket av det viktigaste som görs i ett företag inte omedelbart leder till höger intäkter och lägre kostnader
• att hitta ett sätt att förklara för olika intressenter som t.ex. styrelsen vad företaget kan och är utöver bara vanlig ekonomisk rapportering

Steg för steg innebär metoden följande:

• Vi tar fram en vision för verksamheten
• Strategiska mål formuleras för de fem perspektiven Medarbetare, Utveckling/framtid,
• Arbetsverksamheter/processer, Kund och Ekonomi
• Ca 2-5 kritiska framgångsfaktorer tas fram och prioriteras inom varje perspektiv
• Vi definierar mål, mätning och mått för varje kritisk framgångsfaktor
• Nu har vi ett s.k. balanserat styrkort för verksamheten som ryms på en A4-sida
• En handlingsplan görs där projektgrupper i den normala organisationen arbetar för att nå målen i de olika framgångsfaktorerna
• Detta arbete utförs fortlöpande med vanlig verksamhet och styrs nu på "vanligt sätt"
• Det balanserade styrkortet bör ses över och revideras årligen, gärna i samband med budgetarbetet

Balanced Scorecard - metoden leder alltså till att bli chefens, ledningsgruppens och medarbetarnas viktigaste instrument att förverkliga sina ambitioner för verksamheten. Framtagandet görs genom delaktighet bland all personal.